Kärlek

Ok, nu ska vi se om jag klarar av djupa tankar så här på förmiddagen.

Igår var ju alla hjärtans dag och det brukar vara en dag då många friar till sin älskade. Jag läste på den här bloggen att hennes sambo tillsammans med deras lille son hade friat till henne på ett väldigt romantiskt sätt. Åh, vad glad jag blev i kroppen då jag läste inlägget. Jag känner ju inte ens personerna, men ett frieri är alltid så romantiskt och fint tycker jag! Det betyder så oändligt mycket för just de två personerna som är involverade. Man blir först lite chockad och förstår inte riktigt vad som hänt, därefter kommer lyckokänslorna. Man ler då tankarna vandrar tillbaka till ögonblicket då frieriet ägde rum. Hjärtat slår några extra volter och andningen blir lite häftigare. Man blir kärare än någonsin och har bara lust att berätta åt alla vad som nyss hänt. Fort börjar man planera brudklänningen, bröllopsceremonin, dekorationer, menyn, programmet, ja allt. För att inte glömma ringen! Den är den viktigaste kärlekssymbolen i mitt tycke.

Jag måste erkänna att jag nästan glömt att min sambo friat till mig för ett år sedan. Jag var gravid i fjärde månaden, precis fått mina färska magisterpapper i handen och jobbade på för fullt för att småningom förbereda den lilles ankomst. Min sambo och jag hade varit förlovade i flera år innan han friade till mig "på riktigt". Oändligt glad blev jag, log hela den dagen och planerade ett fint bröllop i mina tankar. Men vi ville gärna vänta tills sommaren. Ett sommarbröllop har alltid varit min dröm. Men sommaren som kom var inte direkt lämplig för att planera ett bröllop eftersom vår bebis föddes i början av juni. Att bli förälder var tuffare än jag trodde, det fanns helt enkelt ingen energi över att ens tänka på ett bröllop. Och detta anade vi redan innan bebisen kom till oss, att det skulle bli ett heltidsjobb att klara av vardagen. Och därför har vi fortfarande inte gift oss! Men jag har någonting fint att se framemot! Allt annat har vi gått igenom. Förlovning, blivit med barn, tagit examen, blivit förälder. Allt detta inom en relativt kort tid. Nu har vi endast giftermålet kvar! Och det känns bra!