Svärmor på besök & lite annat filosoferande

Vi har farmor här övernatten. Sonen var först lite blyg för henne för de har inte träffats på ett par veckor, men efter att han hade fått sitta i min famn och stirra på henne blev de bästa kompisar. Tillsammans sjöng de Imse vimse spindel och sonen började "sjunga". Ja, han sade i stil med ääääh ääääh i en släpig ton. Det lät så häftigt så jag var tvungen att skratta, fastän man säkert inte får göra det hehe.

Vi tycker förstås att han är den mest förståndiga niomånaders bebisen av dem alla haha. ;-) Jag vet inte, men före jag själv fick barn var jag inte så insatt i när och hur olika utvecklingsskeden kommer för de små barnen. Inte visste jag att de får börja äta riktig mat (smakprov) vid fyra månaders ålder, kött vid 6 månader, att de lär sig att dra sig framåt/krypa efter ett halvt års ålder and so on. Jag trodde nog att alla är små bebisar som lär sig allting först kring ett års ålder, men tji fick jag. De är ju jättesmarta små varelser som i tidig ålder lär sig studera andra människor, lär känna igen mamma och pappa rätt fort, förstår prat tidigare än de själv lär sig prata. Wow. Det är sannerligen häftigt att få vara med om detta. Jag lär mig någonting nytt varje dag. Idag - sonen förstår sig på sång och melodi. :)