Att jag borde vila samtidigt som sonen sover förmiddag. Speciellt efter en natt med lite sömn borde jag fatta att gå och lägga mig. Men nix pix. Nu har sonen sovit i två och en halv timme, pappan i två timmar och mamman, surprice, noll timmar.
Men det är härligt med tid för enbart sig själv också, så jag klagar inte! :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag har lärt mig! Den där förmiddagssömnen är nästan värd att döda för numera. Men det gäller att passa på. Sådär kring året så försvinner den oftast och då är sovstunderna också oftast över för mamma :-)
Jag har dessutom svårt att koppla av när jag försöker vila på dagen. Tankarna snurrar på högvarv...
Borde verkligen skärpa mig, för som du sade, så försvinner sovstunden så småningom!
Skicka en kommentar