Idag vid elva traskade jag och sonen iväg för att möta upp mammakompisen och dottern för en fika vid en uteservering. Båda barnen var rätt trötta, men orkade ändå bra hänga med under tiden som vi lunchade och barnen åt burkmat. Jag noterade att hennes dotter hade en lika stark och trotsig röst som sonen, kändes som en liten tröst när sonen började tjuta högt när han inte fick springa omkring bland alla andra lunchande gäster haha. Min lilla busbebis!
Nu är vi hemma igen och jag känner mig helt utmattad. Klibbigt och varmt väder idag. Pust. Hur ska jag orka träna ikväll, jag kommer att svettas som en liten gris.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar