Höstkall dag idag. Helt paff blev jag över att det blivit så kallt så plötsligt. Varje år blir jag lika förvånad över hur fort hösten tränger sig på.
Hösten medför både glädje och vemod för mig. Jag älskar den krispiga, höga luften som man insuper under långa höstpromenader, men mörkret känns tungt ibland. Vetskapen om att vintern ligger och lurpassar drar ner på humöret. Vinterns kyla är inget för mig.
måndag 27 augusti 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar