Katter

Sonen är mycket förtjust i katter och "pratar" med ljus röst när vi nämner katterna. På samma sätt pratar han också när han leker med sin docka. Så sött! Kul att de redan i tidig ålder kan vara ödmjuka inför andra levande varelser, inte bara dra katterna i svansen och slå på dockorna, som jag trodde att bebisar mest gör för att de inte förstår hur man ska göra. Ok, visst kan han riva och dra hårt i min näsa så man tåras i ögonen för det gör så ont, men ändå är jag glad att han kan visa ömhet och glädje.